Brun bokhög

På Instagram finns kontot @my.loved.books Där ges varje vecka en utmaning att visa sina böcker i en viss färgskala. Denna gång var det böcker med bruna pärmar. 

Jag hade visst ganska många bruna böcker och bland dem finns några riktiga favoriter. 
  • ”Var är min syster” av Sven Nordqvist. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den tillsammans med mina barn. Vi kan titta på de härliga detaljrika bilderna hur länge som helst och varje gång upptäcker vi något nytt. 
  • ”Vägmärken” av Dag Hammarskjöld är en skatt av livsvisdom. Kanske klarade han av att ha ett så ansvarsfullt uppdrag som att vara FN:s generalsekreterare, tack vare att han hade ett rikt inre liv och tog sig tid att reflektera. 
  • Harry Potter-böckerna av J.K.Rowling. Jag läste den första boken när den precis hade getts ut. Då fanns inga filmer och sista boken hade inte ens skrivits. Jag diskuterade böckerna med kritiker som inte tyckte att man ska introducera barn för trolldom och ockultism. Men eftersom jag läst boken (flera kritiker hade inte gjort det) och visste att det bara var en saga och jag dessutom såg hur läsovana barn helt plötsligt plöjde tegelstenstjocka böcker, försvarade jag dem. Dock fanns ett litet tvivel: var det verkligen bra böcker för barn? Anledningen till min osäkerhet var att jag ju inte visste hur de skulle sluta? Skulle det goda vinna? För jag är av den bestämda uppfattningen att barn måste få ett hopp när de läser.  Böcker kan innehålla elände och bedrövelser, för så ser livet ut, men vi får inte lämna barn i hopplöshet. (För er som inte läst böckerna kan jag avslöja att det goda vinner till slut även om det ser väldigt mörkt ut in i det sista!)
Ja, det var lite måndagstankar kring mina bruna böcker.